Vad är bra med betastrålning

Radioaktivitet.

Radioaktivitet upptäcktes i slutet av talet av Henry Becquerel. Marie Curie är också ett av de stora namnen inom upptäckterna kring radioaktivitet. Dessa två fick dela på nobelpriset i fysik för sina upptäckter.

Bild: Kuebi / Public Domain

Radioaktivitet kallas den process då atomkärnan spontant sönderfaller och avger strålning. Det beror på att atomkärnan innehåller för mycket energi för att den ska vara stabil. Dessa atomer kallas instabila eller radioaktiva. Alla grundämnen över atomnummer 82 är instabila, men de flesta andra grundämnen har någon isotop som är radioaktiv.

Joniserande strålning.

Strålning som slår bort elektroner från atomerna den passerar så att joner bildas, kallas joniserande. Den joniserande strålningen kan komma från:

1. Partikelstrålning: Ämnen vars atomkärnor faller sönder och då sänder ut partiklar. Denna strålning kallas alfastrålning eller betastrålning. Betastrålningen kan vara negativ eller positiv, men vanligtvis tas enbart den negativa upp i grundläggande atomfysik.

2. Elektromagnetisk strålning: den elektromagnetiska strålningen med allra högst energi, röntgenstrålning och gammastrålning, är joniserande.

  • vad är bra med betastrålning

    • Betastrålning

    Betastrålning eller β-strålning är en typ av joniserande strålning bestående av betapartiklar, det vill säga, elektroner och/eller positroner, som uppstår vid radioaktivtbetasönderfall. Det är en form av partikelstrålning. Eftersom elektronerna har elektrisk laddning växelverkar de med andra laddade partiklar via elektromagnetisk växelverkan, vilket gör dem lätta att stoppa.

    β-sönderfall

    [redigera | redigera wikitext]

    Huvudartikel: betasönderfall

    β−-sönderfall sker när en neutron i en atomkärna sönderfaller till en proton, en elektron, och en antielektron-neutrino,

    Elektronen som sänds ut utgör β-strålning.

    Det betydligt ovanligare β+-sönderfallet sker genom att en proton i atomkärnan omvandlas till en neutron, en positron, och en elektron-neutrino,

    Det ger betastrålning i form av positroner.

    Faror

    [redigera | redigera wikitext]

    Betapartiklar med en energi på 2 MeV har en räckvidd på ungefär en centimeter i vävnad och 10 meter i luft. Betapartiklar i stor mängd kan orsaka cancer eller vara dödligt. Betastrålning kan enkelt skärmas med plåt eller glasrutor, men för gammastrålningen som bildas i samband med betasönderfall beh

    Vad händer betastrålning?

    Betastrålning är partikelstrålning som består av elektroner eller positroner. De sänds ut då vissa atomer sönderfaller. Betastrålning utgör ett risk på grund av människan angående partik- larna kommer in i kroppen på identisk sätt likt alfa- partiklar. Betastrålningen är kapabel ge skador på ytliga organ liksom ögats lins.

    Vad händer inom betasönderfall?

    Betastrålning. en betasönderfall sker genom för att en neutron sönderfaller mot en proton, en elektron samt ett antineutrino. enstaka antineutrino existerar en partikel med ett väldigt små massa samt utan elektrisk laddning.

    Vad existerar skillnaden mellan betastrålning samt alfastrålning?

    Om enstaka atomkärna sänder ut alfastrålning minskar antalet protoner samt neutroner samt då bildas ett nytt ämne vilket kallas på grund av betastrålning. Uppstår när enstaka atomkärna sänder ut alfastrålning minskar antalet protoner samt neutroner. Betastrålning innehåller från elektroner vilket kallas på grund av betapartiklar.

    Vilka attribut har betastrålning?

    Till skillnad ifrån alfastrålning, har betastrålning ifrån betasönderfall ett kontinuerlig energifördelning. Detta förbryllade vetenskapsmän vid talet, eftersom ett tvåkroppssystem ger upphov till ett väldefinierad energi- och