Hur påverkar vanadin människor
Vanadin
Vanadin (V) är ett metalliskt grundämne liksom utgör cirka miljondelar från jordskorpans totala kemiska sammansättning. I naturen förekommer enstaka uppsjö så kallade vanadatmineral, det önskar säga mineral som äger vanadatjonen likt huvudsaklig byggsten. I början av talet upptäcktes enstaka stor vanadinförekomst i Peru, där malmen bestod från vanadinsulfidmineralet patronit, som beneath flera decennier var den huvudsakliga källan till vanadin i världen. Med ökad efterfrågan besitter andra källor fått undersökas och inom dagsläget produceras det mesta vanadinet från vanadinhaltig magnetit (en järnoxid) som utvinns ur ultramafiska magmatiska bergarter. Även råolja, stenkol, oljeskiffer och oljesand är kända för för att innehålla upp till 0,1 procent vanadin.
Vanadin används framförallt till stålproduktion där redan små inblandningar ger avsevärd förhöjd hållfasthet hos slutprodukten. Liknande effekter uppnås även vid legering med aluminium och titan. Vissa vanadinlegeringar utgör också supral
Batterier är en viktig pusselbit i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Just nu sker teknikutvecklingen i snabb takt, men arbetet riskerar att gå i baklås. För att ta fram batterierna krävs metaller som kobolt och vanadin – men nya gruvor väcker motstånd.
Malmgeologen Christina Wanhainen har forskat om omställningsmetaller i snart två decennier. Under de senaste åren har hon märkt ett ökat intresse för sitt forskningsområde, men hon är ändå förvånad över att frågan om metalltillgången inte har uppmärksammats mer.
− Vi har kommit långt i utvecklingen av teknik för energilagring och kan bygga supereffektiva vindkraftverk, men vi pratar fortfarande inte på allvar om varifrån vi ska få metallerna. Ibland kan man bli frustrerad som forskare. Jag tror att vi kommer få ett bryskt uppvaknande inom några år, säger hon.
Bland det som brukar kallas omställningsmetaller ingår bland annat kobolt, vanadin, litium och grafit. Metallerna används till exempel i elbilsbatterier och för att lagra överskott från vindkraftverk och solceller. Behovet av de här metallerna ökar globalt och det syns inte minst i prisutvecklingen. För vissa metaller, som kobolt och vanadin, har värdet stigit m
Vanadin i svensk miljö - förekomst och toxicitet
VANADIN I SVENSK MILJÖ - FÖREKOMST OCH TOXICITET Jon Petter Gustafsson Lars Johnsson November TRITA-LWR Report ISSN ISRN KTH/LWR/REPORT SE ISBN Innehåll Sammanfattning Summary 1. Introduktion 2. Allmänt om vanadin 3. Vanadin i miljön Vanadin i berggrunden (halter och förekomstformer) Vanadin i jord Vanadin i grund- och ytvatten Grundvatten, sjöar och vattendrag Havsvatten Vanadinformer i vatten Vanadins vatten- och markkemi Lösta vanadinformer i vatten Vanadins utfällningsreaktioner Vanadins sorption till partikelytor i mark och sediment Vanadins löslighet i olika miljöer – en sammanfattning Naturliga och antropogena källor till vanadin Vattenburna emissioner Luftburna emissioner Vanadin i restprodukter och cement Stålindustrins restprodukter Cement Slutsatser om vanadins uppträdande i miljön 4. Vanadin - näringsämne och toxisk metall Vanadin – essentiellt eller ej? Toxicitet hos vanadin Människans behov och intag av vanadin Medicinska tillämpningar av vanadin Effekter av vanadin i miljön Effekter på mikrobiologisk aktivitet Effekter i vattenmiljöer Effekter i landmiljön 5. Riktvärden och jämförvärden för vanadin 6. Slutsatser 7