Den gamla keramik
Glasyrer och lera från vår närhet
I år är det 15 år sedan vi flyttade till Österlen, och mycket har hänt sedan krukmakeriet och galleriet kom till i den gamla ladan. Just nu handlar det mycket om att fortsätta experimentera, för tillfället med leror och andra råmaterial som vi gräver fram i närheten. Jag har länge varit medveten om att, sedan jag forskade på lergods, det mesta som krukmakare behöver finns i vår nära omgivning. Leran under våra fötter, veden att bränna och oxiderna för glasyren är nära, en kunskap om råmaterial som vi nästan glömt. Självklart är det mycket enklare att köpa råmaterialen färdiga, men med lite kunskap går det att ta fram både leror och glasyrer från vår närhet. Att söka råmaterial har blivit ett sidoprojekt som tar mig på spännande vägar, miljoner år tillbaka i jordens utveckling. Just nu testar jag olika råmaterial för att se vad de kan tillföra den keramik jag skapar.
Sol och vind sliter på allt, och i år är det dags att byta vissa utsatta fönster och kalka krukmakeriet och galleriet, som är inrymt i en lertegellada. Det är fascinerande att kalk (CaO), som även är en viktig beståndsdel i glasyrer, används både för att mura och måla med kalk o
Keramik
Under medeltiden sker ett flertal stora förändringar, kommer drejskivan till land ( kalenderår senare än i mellanöstern), man börjar bränna keramiken i ugnar, glasyr börjar användas samt keramikern bytar kön!
Import samt inspiration utifrån
Under medeltiden ökade importen från keramik samt ibland existerar det ej helt enkel att känna till om en föremål existerar tillverkad inom Sverige alternativt importerat eftersom vi inspirerades från importkeramiken samt tog till oss de nya tekniker, former och dekorer.
Inspirationen och importen i Södra land kom tidigt beneath medeltiden främst ifrån slaviskt sektor ("Östersjökeramik") samt senare mer från Västeuropa. Hur detta såg ut i Norrland har jag tyvärr ej lyckats hitta någon resultat om.
Drejat svartgods från tidig medeltid. Drejränder som dekoration är vanligt. Foto: Ulla & LenaR
Östersjökeramik
Östersjökeramik, tillverkades inom södra land på tidig medeltid samt hade typiskt flat botten, byggdes upp med korvteknik och formades och dekorerade därefter vid kavalett. Östersjökeramiken är ofta dekorerat tillsammans vågband, linjer och olika typer från intryck.
Östersjökeramik ägde inte piper, hänker alternativt ben samt brän
6 år gammalt fynd förändrar Värmlands historia
Foto: Värmlands Museum
Våren undersökte Värmlands Museums arkeologer en boplats vid Dikartorp i Kil. Nu har fynden analyserats och resultatet kastar omkull det man tidigare vetat om Värmlands tidiga historia.
– Resultaten är betydligt bättre än vad vi kunde hoppas. Det här är den absolut äldsta keramik vi har hittat i Värmland och det är en viktig pusselbit i historien om Värmland, säger Johan Richardson, arkeolog Värmlands Museum.
Keramikexpertern Torbjörn Brorsson daterar keramiken till perioden – före Kristus. Den är alltså nästan 6 år gammal och kallas för trattbägarkeramik.
– Den här typen av tidig trattbägarkeramik har vi aldrig hittat tidigare i Värmland. Trattbägarkulturen anses vara den kultur som förde med sig jordbruket till Sverige för omkring 6 år sedan. Keramiken har varit tillverkad lokalt och i Vänernområdet, säger Richardson.
Torbjörn Brorsson anser att keramiken har likheter med keramik i en östlig riktning, från platser i nuvarande Uppland, Närke och Södermanland. Traditionellt brukar man säga att keramiken uppkom i samband med att människor övergick från att vara jägare och samlare till att ha en ekonom