Hur bedömer vi unga och hur äldre
Hej! Har ni inte även tänkt varför det existerar skillnad mellan hur unga och äldre pratar? samt hur språket utvecklas samt varför detta utvecklas. inom det på denna plats inlägget tänkte jag nedteckna om vilket jag tänker om detta finns skillnader mellan hur gamla samt unga pratar och varför det finns skillnader. Jag har även länkat mot två sidor som jag har hämtat fakta ifrån och såsom jag tyckte var bra.
Det finns skillnader mellan hur unga samt hur gamla pratar. Vårt språk existerar i ständig utveckling samt skulle detta inte finnas någon skillnad mellan hur ung samt gamla pratar skulle ej heller språket utvecklas. ett Skillnad existerar tex för att unga använder ett annat tonläge då de bör citera något som någon annan besitter sagt .Medans äldre ej använder något annat tonläge när dem citerar vad någon säger. Ungdomar använder även en annat tungomål och andra utryck då de bör skilja sig från fullvuxna personer , småbarn samt visa för att man existerar en grupp.
Äldre har ju även slang men möjligen sådan slang som unga inte vet är slang. Ett slang på talet är tex yuppienalle vilket betyder exklusiv mobiltelefon. Unga använder slang precis vilket äldre besitter gjort. Ungdomar använder mer och mer okej samt de pratar även snabbare nu än förr. tungomål skillnaden mellan
När ålder får mening för äldre människor
26 september
Erfarenheter av åldrande är mer komplexa än våra föreställningar om det. En ny avhandling visar att situationer där ålder får mening för äldre människor ofta handlar om att omvärdera och ompröva sina föreställningar om ålder, åldrande och äldre människor.
Maria Sjölund, forskare vid Umeå universitet, har följt och intervjuat äldre människor som fått beskriva situationer och sammanhang där ålder får mening för dem.
Det står klart att det finns behov av att uttrycka skillnader mellan hur vi föreställer oss ålder vid första anblicken och erfarenheterna av att vara och bli äldre människa i ett samhälle där ålder gör skillnad.
Erfarenheter av ålder och åldrande är föränderliga från situation till situation.
Det är inte så att man blir gammal eller äldre vid en viss ålder för att sedan vara gammal resten av livet, utan det varierar med situation och sammanha
Humanistisk forskning om kapabilitet för äldre
Kapabilitet är ett begrepp som betyder människors förmåga att utföra handlingar för att nå mål som vi själva upplever som värdefulla. AgeCap, centrum för åldrande och hälsa, är ett av Göteborgs universitets tvärvetenskapliga UGOT Challenges-centrum och nu har ett tal av de forskare som är knutna till AgeCap gett ut en bok som beskriver de stora globala utmaningar som en allt äldre befolkning innebär. Samtliga kapitel har fokus på kapabilitet och täcker in en lång rad perspektiv och ämnen; från socialt arbete, vårdvetenskap och neurokemi till historia, kommunikation, språkteknologi och juridik.
Historikern Ulrika Lagerlöf Nilsson har skrivit ett av kapitlen och även varit redaktör för boken. Från Humanistiska fakulteten medverkar även språkteknologen Dimitrios Kokkinakis.
– Det centrala har varit att belysa begreppet kapabilitet, som är kärnan för AgeCap, från olika håll. Det är väldigt spännande att se vad man kan åstadkomma i multidisciplinära samarbeten, säger Dimitrios Kokkinakis.
Olika perspektiv
Bild
Både han och Ulrika Lagerlöf Nilsson har varit med från starten av AgeCap.
– Majoriteten av forskarna inom AgeCap är