Atom molekyl grundämne kemisk förening
Grundämnen samt kemiska föreningar. Rena ämnen och blandningar
- av Magnus Ehinger
Kemiska föreningar
Demo: 5 g järn + 3 g svavel blandas inom ett provrör
Man kan relativt enkelt separera järnet ifrån svavlet tillsammans en magnet ⇒ oss har ett blandning från olika ämnen.
Värm blandningen försiktigt i enstaka låga
- Reaktion sker
- Man kan ej längre enkel separera järnet från svavlet ⇒ oss har fått en färsk kemisk förening!
Järnpulver.
Svavelpulver.
En blandning av järn och svavel.
Järnet är kvar magnetiskt inom järn–svavel-blandningen.
Vad besitter hänt? många enkelt!
- Vi skriver med ordformel: järn + svavel → järnsulfid + energi
- Vi skriver med kemiska tecken: Fe(s) + S(s) → FeS(s) + energi
- Reaktanter: Fe samt S
- Produkter: FeS och energi
- FeS (järnsulfid) existerar det nya ämnet, tillsammans helt andra egenskaper än de båda ingående ämnena, järn & svavel.
Järnsulfid, FeS, har attribut som skiljer sig ifrån både järn (Fe) samt svavel (S).
Grundämnen och kemiska föreningar
Grundämnen
Endast enstaka typ från atomer ingår
- Exempel: Järn Fe, svavel S
Kemisk förening
Två alternativt flera atomer ingår.
Den kemiska föreningen äger egenskaper liksom
Kemisk förening
En kemisk förening är ett ämne som består av två eller flera olika grundämnen som är kemiskt bundna till varandra i bestämda massproportioner. Kemiska föreningar skiljer sig från grundämnen, som består av en enda sorts atomer, och från blandningar, som inte hänger samman kemiskt och inte har samma massproportioner. Ett exempel på en kemisk förening är vatten.[1]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Precisering av definitionen
[redigera | redigera wikitext]Det finns undantag till den inledande definitionen. En del kristallina ämnen är icke-stökiometriska, vilket betyder att deras sammansättning varierar beroende på små avvikelser i vilka atomer som ingår i kristallstrukturen. En del föreningar som betraktas som kemiskt identiska kan ha varierande andelar av tunga eller lätta isotoper av de ingående grundämnena, vilket gör att massproportionerna kommer att variera något. En förening är därför inte alltid fullständigt homogen, men för de flesta kemiska ändamål kan den betraktas som sådan.
Molekyler måste inte vara kemiska föreningar. En tvåatomig molekyl väte (H2) är homonukleär – dess atomer består av samma grundämne, så den är inte en kemisk
Kommer du ihåg kemilektionerna på högstadiet? Kanske pluggade du vidare, läste fysik eller andra ämnen som regelbundet tog upp saker som atomer, elektroner och molekyler? Om så är fallet vet du kanske redan om vad skillnaden är mellan de olika sakerna.
Om du däremot inte minns skolgången lika bra, inte har kommit dit i den skolgång eller kanske inte studerade dessa ämnen överhuvudtaget när du var yngre, finns det en stor chans att du inte vet vad skillnaden mellan en atom och en molekyl är – då ska vi lära dig det i den här artikeln!
Här kommer vi nämligen att förklara skillnaden mellan en atom och en molekyl, samt förklara lite mer ingående kring deras användningsområden och hur hur forskningen kring dem ser ut.
Artikelns huvudpoäng i korta drag
- En atom är den minsta enheten av ett grundämne, medan en molekyl består av två eller flera atomer som bundits samman.
- Atomer är den minsta enheten av ett grundämne, sammansatt av en kärna med protoner och neutroner, omgiven av elektroner.
- Antalet protoner avgör vilket grundämne atomen tillhör.
- Molekyler bildas när två eller flera atomer förenas, och de kan vara sammansatta av atomer från olika grundämnen.