Läsförståelse och ordkunskap
RESULTAT
Forskarna ville se om CALS kunde förklara variation i läsförståelseförmåga, efter det att man kontrollerat för ålder, om eleven hade engelska som modersmål eller inte, socioekonomisk status, avkodningsförmåga, och ordförråd. De gjorde detta genom en regressionsmodell där de adderade en av dessa faktorer i taget.
Alla faktorer bidrog till att förklara variation i läsförståelse, och den slutliga modellen visade att 59% av variationen i läsförståelse kunde förklaras av modellen (vilket är ganska mycket, men också visar att 41% av variationen berodde på andra saker som inte testades i studien).
Precis som forskarna förutsåg så var poängen på uppgifterna i CALS signifikant relaterad till läsförståelse resultat EFTER att alla andra faktorer lades till. Det bekräftar att den typ av språkliga kunskaper som CALS mäter är viktig för läsförståelsen.
CALS var också generellt lägre hos de som kom från lägre socio-ekonomiska förhållanden (oavsett om de hade engelska som andraspråk eller inte). När CALS lades till i regressionsanalysen så var inte socioekonomisk status signifikant i ekvationen längre. Det visar att de svårigheter som dessa grupper av elever kan ha med läsf
Poängen är för att hela tiden utgå ifrån ämnen samt uppgifter likt eleverna äger arbetat tillsammans i klassrummet så för att innehållet ej är helt nytt (för att undvika bearbetnings ”trade-offs”), och för att eleverna känner att dem språkliga målen som man arbetar tillsammans med är direkt relevant till dem för att klara för att förstå enstaka text bättre.
TEXTSTRUKTUR & GENREPEDAGOGIK
Wallach och kollegor betonar för att det existerar också viktigt att jobba på makronivå – hur är ett faktatext uppbyggd? Vad finns det på grund av ledtrådar inom texten mot hur den är uppbyggd? Och hur skiljer sig en skrivelse i bakgrund åt jämfört med ett text inom NO? vad skiljer enstaka berättelse ifrån en faktatext?
En läsare från bloggen förra veckan frågade om jag kände mot ”genrepedagogik” – och ja, jag besitter inte arbetat med detta själv, dock har läst en sektion om detta (och tycker att arbetssättet verkar strålande bra!). Genrepedagogik är ett metodologi utvecklad i Australien ursprungligen på grund av elever likt är andraspråksinlärare, för för att stärka både språket samt kunskapsinhämtning integrerat inom skolans ämnen.
Genrepedagogik innebär för att man bygger på elevens styrkor steg för steg, fokuserar vid språket vilket verktyg på grund av kommunikation samt har uttalat fokus vid att man in
Bygg ett brett och djupt ordförråd
Stimulera ordkunskap med anknytning till olika ämnen
Det är viktigt att bedriva ett kontinuerligt ordförrådsarbete, med genomtänkta strategier, för att alla elever ska förstå kommande texter i både svenska och övrig undervisning såsom so, no och matematik. Här kan utvalda ord definieras, förklaras och bearbetas på olika sätt.
Det går givetvis att variera arbetet med ord i klassrummet, men det är bra om vissa delar i arbetssättet är återkommande. Arbetsgången kan bestå av följande fyra steg:
- välj ut orden för det aktuella avsnittet
- definiera, förklara, vrid och vänd på orden
- låt eleverna bearbeta orden
- sammanfatta, återknyt och repetera.
Nedan beskrivs arbetsgångens fyra steg närmare.
1. Välj ord för det aktuella ämnet/avsnittet
I skolan är det viktigare att arbeta med vissa ord än med andra. De ord som bör ges särskilt fokus i undervisningen är främst sådana som inte ingår i vardagliga samtal men som ändå är allmängiltiga, det vill säga ord från nivå 2 som beskrivits tidigare i detta kapitel. Inför varje nytt kunskapsområde som ska introduceras bör läraren tänka efter vilka ord och begrepp som eventuellt kan ge upphov till missförst