Svårt att lära sig svenska järva

Hej Karin,
vi önskar härmed informera dig angående den svåra situationen inom Järva, var många arbetslösa kvinnor kämpar med för att betala hyran och andra basala utgifter.

Enligt statistik existerar över 40 procent från kvinnorna inom Järva arbetslösa, vilket leder till både ekonomiska samt hälsomässiga påfrestningar. Arbetslöshet existerar starkt kopplat till stress, ångest samt depression, vilket gör för att många kvinnor här kämpar både tillsammans med sin finans och sitt välmående. 

Det existerar också ett stor prov att erhålla tillgång mot utbildning. flera kvinnor inom Järva äger inte haft möjlighet för att slutföra sin utbildning inom sina hemländer eller besitter svårt för att lära sig svenska, samt tillgången mot Komvux samt SFI existerar begränsad. Utan rätt kompetens är detta nästintill omöjligt att komma in vid arbetsmarknaden. Detta skapar ett ond cirkel som fullfölja det svårt att utveckla sin livssituation.

Arbetslösheten samt den ekonomiska osäkerheten påverkar inte bara oss kvinnor, utan även våra unge och familjer. Att titta sina föräldrar gå utan jobb existerar desillusionerande på grund av barnen liksom växer

Livstyckets funktionella pedagogik

För var och en som har studerat ett främmande språk, är det tydligt hur viktigt det är att faktiskt tala språket, att använda det praktiskt i vardagen. Att bara lära in basala meningar ifrån en bok; “Mor ror och far är rar” fungerar helt enkelt inte. Vad betyder det egentligen? Birgitta Notlöf berättar som sina erfarenheter från Livstycket.

Språket blir konkret först när du använder det på riktigt, när orden får en mening i ett sammanhang: “Är du snäll och räcker mig saxen, jag behöver klippa av tråden.”

Att lära sig att läsa och skriva som vuxen är också enormt mycket svårare än att lära sig som barn, något som jag alltid har funderat över hur det kommer sig. Varför är det så svårt? Vilka hinder behöver man forcera? Idén med vår pedagogik var att möta kvinnorna i deras verklighet.

Annons:

Annons:

Även om de inte hade ett skriftspråk, så hade de mängder av annan kunskap. Vissa av dem från ett helt långt liv. Att börja undervisa dem som om de vore barn, är både ovärdigt och ofunktionellt. För den som är analfabet leder SFI-studier i många fall bara till misslyckanden. Att ställa en lärare framför en whiteboardtavla och tro att en

Debatt: Svenska – hur svårt kan det va?

– Dibidi piadiåuäoo bido bide schobiwipp in di mikroväiiöuvve! Svenska kocken förklarar hur popcorn ska poppas i mikrovågsugnen. Mupparna – du har väl inte missat mupparna?

Om svenskan låter som en muppig vokalgröt med märklig prosodi i andras öron då är svaret på frågan i rubriken givet: svenska är svårt, eller i alla fall delar av den. Men att döma av samhällsdebatten verkar detta ha visslat förbi vissa falanger som klagar på att det tar för lång tid för vuxna nya svenskar att lära sig svenska. Det verkar råda konsensus om att en lämplig inlärningstid är cirka två år, den tid det tar att genomföra sfi:s steg A-D, där den senare motsvarar nivån hos en sjätteklassare. Då ska det hela vara klappat och klart, då ska språket flyta på. Det är mycket märkligt. Jämför det med hur barn i Sverige lär sig engelska under cirka nio år och lägg även till att vi doppar oss i ett engelskt språkbad dagligen. Engelskan finns överallt (en tillgång och resurs, liksom all flerspråkighet, om du frågar mig). För en ny svensk är svenskan förmodligen en nyhet och för vuxna är det betydligt svårare att lära sig ett nytt språk.

Men kan de ha rätt, åsikt